urinkateterVad är en kateter?

En kateter är en slang. En urinkateter är en tunn slang av plast, gummi eller silikon som tömmer ut urinen från urinblåsan.

Varför kateter?

När det inte går att tömma urinblåsan tillräckligt bra.

Hos män kan det bero en förstorad prostatakörtel som trycker på urinröret och inte släpper förbi urinen. I andra fall kan muskulaturen i urinblåsan vara försvagad och inte trycka ut urinen när man kissar. Medvetslöshet och långa operationer är andra orsaker till kateterbehandling. Många som har skador på nervsystemen mellan blåsa och hjärna kan också ha svårigheter med blåstömningen. (Se avsnitt ”Hur urinvägarna fungerar”)

Vad är RIK?

Ren Intermittent Kateterisering (RIK) kallas också för självkateterisering. Man för själv in en kateter av plast till blåsan, tömmer ut urinen och drar sedan ut katetern. Detta görs regelbundet, ofta 4-6 gånger per dag, ungefär lika många gånger som man normalt går och kissar. Det finns ett stort utbud av katetrar, många har ett tunt skikt av glidmedel som gör att de är lätta att föra in. Katetrarna görs i längder som passar män respektive kvinnor, de finns också för ungdomar. Efter att ha tränat tillsammans med vårdpersonal går det oftast lätt och smärtfritt.

RIK rekommenderas i första hand om kateterbehandling behövs. Risken för besvärande urinvägsinfektioner är mindre än vid övriga kateterbehandlingar. Det går att leva som vanligt med motion, resor och sexualitet.

TIPS: Om sveda uppstår, urinen luktar illa eller är grumlig kan det bero på att urinen är för koncentrerad eller att det finns bakterier i blåsan. Ofta kan besvären avhjälpas genom att öka vätskeintaget med ett par glas vatten eller annan vätska. Det är också viktigt att kateterisera regelbundet, helst oftare än vanligt för att ”rensa” blåsan. Bra att tänka på är också att tömningen blir så fullständig som möjligt. Om feber och smärta tillkommer bör läkare kontaktas.

Vad är KAD?

Kvarliggande kateter i urinröret kallas ofta KAD (franska: kateter à demeure). Katetern sitter kvar genom att en liten ballong på katetern fylls inne i urinblåsan. Katetern kopplas sedan till en urinuppsamlingspåse som ofta är mest bekväm att placera på benet. Där fixeras påsen med band, särskild strumpa eller byxben särskilt tillverkade för ändamålet. Man kan också ha en kateterventil direkt kopplad till katetern och som öppnas för att tömma ut urinen med jämna mellanrum. Då slipper man bära urinpåse. Katetern byts av sjuksköterska, ofta med 1 – 3 månaders intervall.

Vad är Supra-pubisk kateter?

Supra-pubisk kateter är placerad i urinblåsan via ett litet snitt strax ovanför blygdbenet. Katetern tömmer urinen utan att passera urinröret. De genitala organen påverkas inte och man slipper sitta på katetern. Om den supra-pubiska katetern är avstängd går det att kissa den normala vägen varefter kontroll av tömningsförmågan kan göras via den supra-pubiska katetern. Denna kateter sätts av läkare och med lokalbedövning. I övrigt fungerar den som en kvarliggande kateter via urinröret. Katetern byts av sjuksköterska, ofta med 1-3 månaders intervall.

Hur lever man med kateter?

Hygien: Underlivet tvättas dagligen med mild tvål. Även den del av katetern som är närmast kroppen behöver rengöras då där ofta samlas sekret som kommit ut från urinröret. Vid supra-pubisk kateter har man ofta en kompress som skyddar kläder från fläckar. Ta bort kompressen vid dusch eller tvätt och sätt på en ny och torr efteråt.

Slangar: Kateter och kateterslang får inte vara vikt eller knickad då det gör att urinen hindras från att komma ut.

Urinpåse: Urinpåse bör vara placerad under urinblåsans nivå för att urinen ska kunna tömmas ut.

Dryck / Vätska: Vätska finns i vatten, andra drycker och i maten. Framför allt frukt och grönsaker innehåller mycket vätska. Man behöver dricka mer än vanligt under kateterbehandling för att motverka grumlig och illaluktande urin. Vid vissa sjukdomstillstånd bör dryckesintag begränsas vilket läkare eller sjuksköterska informerar om.

Observera urinen: Urinen bör vara gul och klar vilket i viss mån kan regleras med dryck/ vätskeintag. 

Avföring: Undvik om möjligt förstoppning som kan leda till att den fyllda tarmen trycker mot urinrör och kateter. Förstoppning kan medföra obehag av kateterbehandlingen och ökar risken för urinvägsinfektion.

Vad gör jag om…

Urinen är mörk och koncentrerad, grumlig, illaluktande eller innehåller små fragment/stenar: Börja med att öka vätskeintaget. Ta till exempel ett glas vatten extra till varje måltid.

Stopp och ingen urin kommer ut: Kontrollera i första hand att varken kateter eller slang till urinpåsen är vikt eller knickad.

Läckage av urin bredvid katetern: Kontrollera kateter och slang.

Besvärande trängningar till vattenkastning trots kateter: Titta på urinen, starkt koncentrerad urin kan vara retande, öka i så fall dryck med t.ex. ett extra glas vatten till varje måltid.

Blod i urin: Blod är ett starkt färgämne och en droppe kan ge en rosa färg och det är vanligt särskilt i början av kateterbehandling. Drick lite extra.

När ska jag kontakta vården?

Feber över 38 grader

Blod i urinen som ger mörk urin. Om blodlevrar syns i urinen.

Sveda i urinröret i mer än ett dygn.

Om åtgärder under problem och tips inte hjälpt.

Risker och komplikationer?

Vid kvarliggande kateter finns det så gott som alltid bakterier i urinen. Bakterierna kan orsaka urinvägsinfektion, grumlig urin, dålig lukt och stenbildning i blåsan. Antibiotika ska användas försiktigt på grund av risken för resistens, motståndskraft mot antibiotika. RIK leder mindre ofta till dessa problem.

Länkar

http://www.1177.se/Fakta-och-rad/Behandlingar/Att-fa-en-kateter-i-urinblasan/  (patientinformation)

http://www.hi.se/sv-se/Nikola/kvalitetsprogram/atgarder/

(både patientinformation och för vårdgivare)

http://www.vårdhandboken.se/Texter/Kateterisering-av-urinblasa/Oversikt/

(riktad till vårdgivare)

http://www.viss.nu/Handlaggning/Omvardnadsprogram/Kvarliggande-urinkateter/ 

(riktad till vårdgivare)