Inkontinens hos äldre människor kan ha många olika orsaker. En faktor som påverkar vår förmåga att hålla tätt är sjukdom. Vid vissa sjukdomar ökar nämligen risken att drabbas av inkontinens. Nedan redogör vi för några av dessa.

 

Demens

Risken att drabbas av demens ökar med åldern. Ungefär sju procent av befolkningen över 65 år har en demenssjukdom.

Det finns flera olika demenssjukdomar. Vanligast är Alzheimers sjukdom. Drygt hälften av de demenssjuka har denna sjukdom. Andra typer av demens är till exempel blodkärlsdemens och pannlobsdemens.

 Den som är dement blir förvirrad och får försämrat minne. Att många får problem med inkontinens kan bero på att den demente tappar förmågan att tolka kroppens signaler. Det betyder att personen helt enkelt inte känner igen urinträngningar. Personer med demens kan också få svårt att komma ihåg vad man använder en toalett till eller att hitta till toaletten.

 För att underlätta för den demente är det viktigt att märka toalettdörren tydligt, till exempel med ett rött hjärta. Det är också viktigt att välja kläder som är lätta att ta av.

Parkinsons sjukdom

Parkinsons sjukdom drabbar främst personer över 50 år. Man räknar med att ungefär 15 000 personer i Sverige är drabbade. Parkinsons sjukdom innebär att vissa nervceller i mellanhjärnan som producerar dopamin bryts ned. Den som drabbas får problem med skakningar och stelhet.

Personer med Parkinsons får ofta av trängningsinkontinens. En orsak kan vara att det uppstått rubbningar i muskelkoordinationen, vilket betyder att urinblåsan har svårt att hålla tätt. En annan orsak till inkontinensen kan vara att personen har svårt att få av sig kläderna tillräckligt snabbt. I de fallen är det viktigt att välja kläder som är enkla att ta av.

Multipel skleros (MS)

Omkring 10 000 personer i Sverige har MS. Oftast bryter sjukdomen ut i 20- till 40-årsåldern. Nästan dubbelt så många kvinnor som män drabbas. MS ger återkommande inflammationer som angriper isoleringsskiktet (myelinet) runt nervtrådarna. Det gör att impulserna i nerverna inte leds som de ska. Vilka symptom och besvär man får beror på vilka nervbanor som drabbas.

 Den som har MS kan få en onormalt stark hyperreflexi, vilket innebär att viljan att kissa är mycket lättretad. Det räcker med en liten urinmängd i urinblåsan för att personen ska känna starka trängningar.

 Personer med MS kan även få tömningssvårigheter. Dessa beror på ofrivilliga muskelsammandragningar i bäckenbottenmuskulaturen. Den som drabbas av tömningssvårigheter kan behöva tömma blåsan med hjälp av kateter (RIK, Ren Intermittent Katetrisering).

Stroke

Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning. En av orsakerna till stroke kan vara en blodpropp från halspulsådern eller hjärtat som täpper till blodcirkulationen i en del av hjärnan. En annan orsak kan vara en blödning inne i hjärnan eller mellan hjärnhinnorna. Ungefär 30 000 personer insjuknar i stroke varje år. Medelåldern för män att insjukna i stroke är 73 år och för kvinnor 77 år.

 Personer som insjuknar i stroke kan bli tillfälligt inkontinenta. Inkontinensen orsakas av att blödningen eller svullnaden trycker mot den del av hjärnan som styr kissningen, vilket innebär att personen inte viljemässigt kan styra när han eller hon ska kissa. När trycket på hjärnan minskar kan personen bli kontinent igen. Det är dock viktigt att personen får hjälp på toaletten under sjukdomstiden, risken är annars stor att inkontinensen blir permanent.

Diabetes mellitus

Diabetes orsakas av brist på hormonet insulin eller av att insulinet inte ger den effekt det ska. Detta betyder att sockerhalten i blodet blir för hög. Det finns två typer av diabetes typ 1 och typ 2. Typ 2 diabetes bryter ofta ut i vuxen ålder och kan förbyggas bland annat genom motion och att man håller sig normalviktig. 

 Vid obehandlad eller underbehandlad diabetes kan personen besväras av täta trängningar och inkontinens. Detta hänger samman med att den höga sockerhalten i blodet ger ökad törst, vilket i sin tur ger ökade urinmängder. Besvären försvinner som regel då personen får behandling för sin diabetes.

De personer som behandlas med insulin för sin diabetes kan få neuropati, nervtrådarna försämras vilket ger minskad känslighet i blåsan. Det betyder att personen inte känner att urinblåsan håller på att fyllas förrän en större mängd urin än normalt finns i blåsan. Den minskade känsligheten ökar också risken att drabbas av residualurin, det vill säga att blåsan inte tömmer sig helt när du kissar.

Andra sjukdomar som kan påverka kontinensen

- Urinvägsinfektion
- Depression
- Diskbråck
- Gynekologiska sjukdomar
- Urologiska sjukdomar
- Bältros

 

Källor: Uroterapi av Anna Lena Hellström och Birgitta Lindehall, Inkontinens hos äldre kvinnor av Ulla Lönn och Pia Carlsson