Sängvätning, att kissa i sängen när man sover, är den vanligaste formen av inkontinens bland barn. Vissa studier pekar på att så många som 10 procent av alla sjuåringar är sängvätare. Av barn i 12-årsålderna kan 4 - 8 procent fortfarande inte hålla tätt på natten. Besvären är något vanligare bland pojkar än bland flickor.

Genetiskt betingat

Förr trodde man att sängvätning orsakades av beteendestörningar eller problem i familjen. Idag vet man att så inte är fallet. Sängvätning är genetiskt betingat. Hela 70 procent av barnen som är sängvätare har också någon annan i familjen som är eller har varit det.

Vanliga orsaker

Sängvätning kan bero på flera olika saker. Forskningen tyder dock på att de vanligaste orsakerna är:
- Hormonbrist
- Sömndjupet

Sömndjupet

Föräldrar till sängvätare upplever ofta att deras barn sover ovanligt djupt. Studier har visat att det är mycket ovanligt att barnets sömn inte påverkas alls av att barnet behöver gå på toaletten. Barnet blir som regel oroligt och börjar röra på sig strax innan det kissar på sig. EEG-mätningar, mätning av hjärnaktiviteten,  på sängvätare visar att barnet är på väg upp ur djup sömn till ett ytligt stadium när det kissar på sig. Det innebär att barnet inte tar det allra sista steget till vakenhet som skulle innebära att det insåg var det befann sig och vad det skulle göra.

Hormonbrist

Sängvätning kan också orsakas av hormonbrist. Kroppen producerar ett hormon, vasopressin, som gör att njurarna producerar mindre urin på natten. Ett barn som har brist på hormonet producera för mycket urin om natten, vilket kan leda till läckage.