wlodecProstataoperationen gav en nervskada. Strålbehandlingen gjorde blåsan skör. Idag är Wlodec Kowalski inkontinent. Det hindrar honom dock inte från att leva ett rikt liv med såväl segling som semesterresor till andra sidan jordklotet på programmet.

Resan till det liv som Wlodec Kowalski, 75 år, idag lever har inte varit helt enkel. Vägen från cancerbeskedet för sju år sedan till dagens rika liv har kantats av såväl frustration som sorg och förtvivlan.
– I början var jag både arg och besviken och tänkte att ”varför skulle detta hända just mig?”. Med tiden lärde jag mig dock acceptera vad som skett och i stället fokusera på allt det jag har och kan göra. Jag lever, det är inte en självklarhet, säger Wlodec.

Wlodec och hans hustru har nyligen återvänt från en resa till Jordanien. De har vandrat i Petra, solat och badat.
– Det var en fantastisk resa! Och allt gick bra. Jag har utarbetat rutiner som fungerar och har alltid skydd med mig i fickan. Nu för tiden kan jag till och med byta skydd utan att någon ser det, berättar han.
Wlodec dricker sparsamt för att slippa allt för stora läckage, något som kan ställa till problem i varmt klimat.
– Min hustru håller koll och tjatar på mig om jag inte får i mig tillräckligt med vätska, ler han.

Wlodec har levt ett aktivt liv med familj och arbete som jazzmusiker och, senare, ledsagare. För sju år sedan fick han ett cancerbesked och operationen var ett faktum. Under operationen skadades en nerv, vilket gav problem att kontrollera blåsan.
– Det var en chock att vakna efter operationen och inse att jag nu var inkontinent. Jag kände mig maktlös.
En kort tid senare inleddes strålbehandling, något som gjorde blåsan skör, vilket på sikt gjorde det omöjligt att tömma blåsan med hjälp av kateter.
– Allt det här - cancerbeskedet och inkontinensen - vände upp och ned på mitt liv. Jag var dåligt förberedd på vilka konsekvenser behandlingen kom att ge och tyckte en tid synd om mig själv.

Wlodec är dock inte en man som ger upp i första taget. Med tiden blev vardagen fylld av nya rutiner och Wlodec kom att acceptera livet som det nu var.
– Det är viktigt att bli vän med livet och göra det bästa man kan av de möjligheter man har. Inget bli bättre av att sitta och grubbla, snarare tvärt om.
I takt med att Wlodec återhämtade sig från behandlingen återvände han successivt till det liv han var van vid. Idag arbetar han som ledsagare, är nämndeman och håller han sig i form genom att träna på gymmet, segla, cykla och vandra.
– Vi är lyckligt lottade och har möjlighet att resa flera gånger om året. De senaste åren har vi besökt såväl Kina som Japan och Korea. Jag har löptränat på Mallorca och vandrat på Kanarieöarna.

Men helt som förr är det inte. Inkontinensen kräver vissa förberedelser när Wlodec och hans hustru ska ut och resa.
– Jag använder olika skydd för olika ändamål och måste planera inför våra resor så att jag har de skydd jag behöver med mig. Det kräver viss disciplin att tänka på hur mycket man dricker och att alltid se till att ha extra skydd i fickan, men det är något man vänjer sig vid. Det blir en rutin som allt annat.