En longitudinell populationsstudie om

livskvalitet hos kvinnor och hur de hanterar sitt urinläckage.

Institutionen för folkhälso och vårdvetenskap, Uppsala 2002, ISBN

91-554-5371-6.

Abstrakt

Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem, trots det söker få kvinnor hjälp. Syftet med denna avhandling var att bland kvinnor 18-70 år i en kommun (N=3493) undersöka prevalensen och kända riskfaktorer av urinläckage och jämföra livskvaliteten hos de med och utan urinläckage, att jämföra livskvaliteten hos de med ansträngningsinkontinens respektive trängningsinkontinens samt att jämföra livskvaliteten hos de med urinläckage som sökt hjälp respektive inte sökt hjälp. Ett ytterligare syfte var bland kvinnor 18-46 år (n=338) att efter fyra år jämföra livskvaliteten för de med och utan urinläckage, att efter fyra år studera kumulativ incidens och remission av urinläckage samt ta reda på varför kvinnor med bestående urinläckage sökte hjälp respektive inte sökte hjälp för sina besvär och hur de hanterade sitt urinläckage. Data insamlades med hjälp av frågeformulär och telefonintervju.

Var fjärde kvinna i åldrarna 18-70 år rapporterade besvär med urinläckage. Andelen kvinnor med urinläckage ökade med stigande ålder, ökad paritet, närvaro av urinvägsinfektion och användning av östrogen.

Kvinnor med urinläckage hade sämre livskvalitet i samtliga SF-36 dimensioner såsom fysisk funktion, rollfunktion pga. fysiska orsaker, social funktion, smärta, rollfunktion pga. emotionella orsaker, psykiskt välbefinnande och allmän hälsa jämfört med de utan urinläckage. Livskvaliteten var sämre för kvinnor med trängningsinkontinens jämfört med de med ansträngningsinkontinens i samtliga SF-36 dimensioner. Kvinnor med urinläckage som hade sökt hjälp hade lägre livskvalitet i sju av åtta SF-36 dimensioner, än de med urinläckage som inte hade sökt hjälp.

Efter fyra år var livskvaliteten försämrad i fem av åtta  SF-36 dimensioner för kvinnor 18-46 år med bestående urininkontinens jämfört med de med bevarad kontinens. Den årliga incidensen och remissionen av urinläckage var låg (4 %). De flesta kvinnor med långvariga, lätta eller måttliga urinläckagebesvär hade inte sökt hjälp, eftersom de upplevde det som ett litet problem. De gjorde knipövningar på egen hand. Kvinnor med svåra urinläckagebesvär däremot hade sökt hjälp, då de upplevde urinläckaget som skamfyllt och besvärande. Bäckenbottenträning var den vanligaste behandlingsmetoden.

Avhandling

Hägglund D. Att leva med urinläckage. En longitudinell populationsstudie om livskvalitet hos kvinnor och hur de hanterar sitt urinläckage. Doktorsavhandling, Medicinska fakulteten; 1172, Uppsala universitet, 2002.

Orginalartiklar

Hägglund D, Olsson H, Leppert J. Urinary incontinence: an unexpected large problem among females. Results from a population-based study. Family Practice 1999;16:506-509.

Hägglund D, Walker-Engström M-L, Larsson G, Leppert J. Quality of life and seeking help in women with urinary incontinence. A population-based study. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica 2001; 80: 1051-1055.

Hägglund D, Walker-Engström ML, Larsson G, Leppert J. Reasons why women with urinary incontinence do not seek professional help. A cross-sectional population-based cohort study. Int Urogynecol J 2003; 14: 296-304.

Hägglund D, Walker-Engström M-L, Larsson G, Leppert J. Changes in urinary incontinence and quality of life after four years. A population-based study of women aged 22-50 years. Scandinavian Journal of Primary Health Care 2004;22:112-117.