Urin- och avföringsinkontinens hos äldre kvinnor och män i relation till andra hälsoproblem, livskvalitet, beroende och hjälpsökande.

Av: Karin Stenzelius

Äldre människor har ofta många hälsoproblem som t.ex. svårigheter att gå, se, höra, smärta och inkontinens men hur vanligt det är bland de allra äldsta är lite undersökt. De olika hälsoproblemen kan finnas samtidigt och i särskilda mönster men få studier har gjorts om detta. När ett hälsoproblem läggs till ett annat kommer det kanske till en punkt när behov av hjälp är nödvändigt för att klara dagliga aktiviteter och detta kan vara avgörande för behov av vård i hemmet eller på institution. Vilka faktorer som bidrar till denna ?vändpunkt? är dock inte klart. Inkontinens betyder egentligen läckage av urin eller avföring.

Datainsamlande

Studierna som ligger till grund för denna avhandling genomfördes som en populationsstudie i södra Sverige. Datainsamlingen gjordes från hösten år 1999 fram till september år 2000 i en grupp av slumpmässigt urval i åldersgrupperna 75?79, 80?84, 85?89 och 90 år och äldre. De som svarade, både män och kvinnor, att de hade någon form av besvär som urin- eller avföringsinkontinens eller andra urinvägsbesvär fick en uppföljande postenkät alternativt blev intervjuade om symtomens art.

Förekomst

Syftet med den första delstudien var att undersöka förekomst av vanliga symtom/besvär hos personer över 75 år samt att undersöka om det fanns skillnader mellan män och kvinnor och åldersgrupper. Dessutom undersöktes samband mellan olika symtom utifrån ett funktionellt perspektiv. Urvalet bestod av 4277 personer som besvarat en postenkät som distribuerats till 8500 personer boende i Skåne. Medelåldern var 84,3 år för kvinnor och 82,7 år för män. Kvinnorna hade fler hälsoproblem och sjukdomar jämfört med män. Kvinnors hälsorelaterade livskvalitet var också signifikant lägre, både fysisk och mental. De som var beroende av hjälp i dagliga aktiviteter hade också lägre hälsorelaterad livskvalitet jämfört med dem som inte behövde hjälp. Trettio olika symtom/hälsoproblem ingick i en s.k. faktoranalys för att identifiera mönster snarare än enskilda problem och resulterade i sex områden av hälsoproblem. Dessa var relaterade till kommunikation, mobilitet, elimination, psykosociala problem, andning/cirkulation och matsmältning. Kommunikation, mobilitet och psykosociala problem vanligast förekommande. Mobilitets- och matsmältningssymtom var de största riskfaktorerna för låg fysisk livskvalitet medan psykosociala och matsmältningsproblem förklarade låg mental livskvalitet. Mobilitets- och eliminationsproblem var de största riskfaktorerna för beroende i personliga aktiviteter i dagligt liv (PADL) och kommunikationsproblem för beroende av instrumentella aktiviteter i dagligt liv (IADL).

Hälsoproblem och livskvalitet

Den andra studien syftade till att undersöka förekomst av urin- och avföringsinkontinens hos äldre och hur dessa symtom var relaterade till andra hälsoproblem och livskvalitet. Urvalet var detsamma som i delstudie 1. Materialet delades in i grupper; de med urininkontinens, de med avföringsinkontinens och de med dubbel inkontinens, d.v.s. både urin- och avföringsinkontinens, vilka jämfördes med dem som inte hade några inkontinenssymtom. Resultaten visade en förekomst av urininkontinens på 39 % totalt, vanligare hos kvinnor än män. Totalt hade 16,9 % (lika bland kvinnor och män) avföringsinkontinens och 14,5 % dubbel inkontinens (lika bland kvinnor och män). Jämförelserna visade att alla med inkontinens, oavsett typ, hade lägre livskvalitet i områden som fysisk, mental, nuvarande och livsloppskvalitet än dem som inte hade inkontinens. De hade också större behov av hjälp i dagligt liv och hade fler fallolyckor, mediciner, större antal andra hälsoproblem och sjukdomar än dem som inte hade inkontinens. De med dubbel inkontinens var den värst utsatta gruppen eftersom de hade större antal andra hälsoproblem, lägre livskvalitet och var i högre grad beroende av hjälp. Kommunikations- och mobilitetsrelaterade hälsoproblem förklarade starkast urininkontinens medan diarré förklarade avföringsinkontinens. När det gäller dubbel inkontinens var diarré den starkaste förklarande faktorn tillsammans med kommunikations- och mobilitetsproblem.

Vardagen och hjälpbehov

Syftet med den tredje delstudien var att jämföra förekomst av urinbesvär och deras påverkan på dagligt liv bland kvinnor och män (75+) som rapporterat svårighet att hålla urin, andra urinvägsbesvär eller både och. Dessutom att identifiera förklarande mönster och samband av olika urinvägsbesvär, och att identifiera vilka som har betydelse för att söka hjälp och att vara beroende av hjälp för dagligt liv. Urvalet bestod av 771 personer som besvarat ett frågeformulär riktat till dem som i tidigare studie rapporterat urininkontinens och/eller andra urinvägsbesvär (n=1881). Resultaten visade att urinvägsbesvär kunde kategoriseras i följande områden: miktion, lagring, smärta, frekvens och dagligt liv. Män, kvinnor, de med inkontinens och de med andra urinvägsbesvär rapporterade samma grad av besvär till följd av många miktionstillfällen dag och natt, samt hur besvären inverkade på det dagliga livet. Däremot hade männen mer miktionsbesvär och kvinnor mer besvär med att lagra urin. Trots att män och kvinnor hade olika typer av besvär var det ingen skillnad i deras uppfattning om hur besvären påverkade socialt liv, att undvika platser och situationer på grund av sina urinvägsbesvär. Bara 43,3 % hade sökt hjälp för sina symtom. Miktionsfrekvens var, av alla urinbesvären, den starkaste förklarande faktorn för beroende av andra för hjälp i dagligt liv oavsett ålder och kön. Besvärens inflytande på dagligt liv, lagringsrelaterade symtom och smärta förklarade huruvida de valde att söka hjälp för miktionsproblemen.

Mag- och tarmsymptom

Syftet med den fjärde studien var att jämföra avföringsinkontinens och relaterade mag-tarm symtom mellan kvinnor och män och mellan dem som var beroende för dagligt liv i en grupp som rapporterat att de hade avföringsinkontinens. Syftet var också att undersöka vilka symtom som förklarade hjälpsökande, beroende av hjälp för dagligt liv samt låg livskvalitet. Urvalet bestod av 248 personer över 75 år (medelålder 82 år, 82,6 för kvinnor och 81,3 för män) som besvarade en uppföljande enkät riktad till 581 personer som uppgett att de hade svårighet att kontrollera avföringen. Resultaten visade att kvinnor i större utsträckning hade besvär med läckage och svag knipförmåga medan det inte fanns någon skillnad mellan kvinnor och män i de andra grupperna av besvär. De som var beroende av hjälp för dagligt liv hade också mer symtom vad gällde läckage men också när det gällde att känna obehag. Ungefär 40 % av alla hade sökt hjälp någon gång för sina besvär och män och kvinnor skiljde sig inte åt i det fallet. Ungefär 30 % använde någon form av skydd trots att 62 % hade rapporterat att de hade läckage av avföring. Kvinnor använde skydd i högre grad än männen men hade också läckage i större omfattning. Det som förklarade hjälpsökande var obehag samt läckage förutom ålder och kön. Beroende och låg fysisk livskvalitet förklarades av obehag, ålder och kvinnligt kön medan inget av symtomen, ålder eller kön hade någon signifikant betydelse för mental livskvalitet.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis visade studierna på fördelar med att se på hälsoproblem ur ett funktionellt perspektiv, och genom att gruppera symtom har studierna visat möjlighet att identifiera tydligare samband mellan olika typer av funktionsnedsättningar och deras relation till beroende av hjälp i dagliga aktiviteter, livskvalitet och hjälpsökande. Studierna visade att både urin- och avföringsinkontinens var mycket vanliga bland äldre personer, men också att andra urinvägs- och avföringsrelaterade besvär var vanligt förekommande. Dessutom är det få som söker hjälp för sina problem. Både män och kvinnor som var beroende av hjälp för att klara aktiviteter i dagligt liv hade lägre livskvalitet än dem som var oberoende av hjälp oavsett typ av problem. Ett helhetsperspektiv i vården av äldre där åtgärder riktas mot funktion kan vara till hjälp i rehabilitering och för att förbättra äldres livskvalitet och fördröja beroende. Inkontinens hos äldre bör omfatta analys både för urin- och avföringsinkontinens då de ofta förekommer samtidigt.