Vad är urininkontinens?

Urinläckage kallas med ett annat ord för inkontinens. Det innebär att man har svårt att kontrollera sin blåsa och läcker urin, eller känner trängningar så starka att man är rädd för att läcka urin. Urinläckage är tecken på att något i kroppen inte fungerar som det ska. En läkare, uroterapeut eller distriktssköterska kan finna orsaken till att man läcker och därmed välja en behandling som förbättrar eller botar besvären.

Vad är ansträngningsinkontinens?

Det är en typ av urinläckage som innebär att man läcker vid ansträngning, till exempel bär tungt, hoppar, nyser, hostar, springer. Då ökar trycket i bukhålan och urinen pressas ut. Den vanligaste hjälpen mot ansträngningsinkontinens är att träna upp musklerna i underlivet. Under tiden kan man använda inkontinensskydd.

Vad är trängningsinkontinens?

Trängningsinkontinens innebär att man plötsligt och utan förvarning blir akut kissnödig och omedelbart måste få tag i en toalett. Man får helt enkelt en trängning, en sammandragning av urinblåsan som gör att urinen tränger ut, precis som när man kissar. Ibland kommer det inte bara några droppar urin utan blåsan töms på hela sitt innehåll. En annan form av trängningsinkontinens ger samma akuta känsla av att behöva gå på toaletten, men utan att någon urin läcker ut.

Vart ska man vända sig för att få hjälp?

Den som läcker urin ska givetvis söka hjälp för sitt besvär, eftersom det finns hjälp att få. Läckaget kommer inte att upphöra av sig själv. Distriktssköterskor och uroterapeuter runt om i landet är ofta väl insatta i problemet och kan efter att ha ställt lite frågor ge råd och föreslå en behandling som hjälper eller till och med botar. På vissa ställen finns det också så kallade inkontinensmottagningar där personalen är specialutbildad på just urinläckage.

Vilka kvinnor får problem med urinläckage?

Kvinnor som läcker när de anstränger sig, har ofta fött barn. Ju fler barn desto större risk att man drabbas. Ansträngningsinkontinens beror bland annat på försvagade muskler i bäckenbotten och det får man efter graviditet och förlossning. De som lider av trängningsinkontinens kan ha fått sina besvär efter en infektion. Men vad det gäller just trängningsinkontinens kan man inte alltid finna någon orsak. Det är ett besvär som också kan vara psykiskt betingat och bottna i en rädsla eller oro över att behöva kissa och inte hinna till toaletten. Det finns också vissa vätskedrivande mediciner som ger läckagebesvär. 

Hur får man tag i inkontinensskydd?

Skydden är receptbelagda, precis som vanlig medicin. En distriktssköterska, uroterapeut eller läkare kan skriva ut recept på inkontinenshjälpmedel. Skydden levereras direkt hem efter någon vecka. De mindre inkontinensskydden går även att  köpa på apotek eller i dagligvaruhandeln.

Hur lång tid tar det innan man blir frisk?

Många känner sig betydligt bättre i samma ögonblick som de vågar söka hjälp för sitt besvär. Eftersom de flesta som söker hjälp har haft besvär i många år, tar det också ett tag innan läckaget upphör. Kroppen måste lära sig att fungera på ett annat sätt än det invanda. Det kan rör sig om allt från några veckor till ett par månader. Men ett är helt klart. De allra flesta blir betydligt bättre efter en behandling och många blir helt befriade från sitt besvär.

Finns det olika typer av inkontinensskydd?

Ja, det finns allt från små trosskydd till skydd för dem som läcker stora mängder urin. En distriktssköterska på vårdcentralen kan visa de olika skydden och hjälpa till med utprovningen.

Kan man använda mensskydd i stället?

Nej, förklaringen är enkel. Urinen är lättflytande och kommer ofta i större mängder på en gång. Det kräver ett skydd som snabbt suger upp urinen. Ett inkontinensskydd måste också kunna hålla kvar urinen inne i produkten utan att läcka eller kännas fuktig mot huden. Mensblod däremot är tjockare och rinner ofta långsammare. Kraven på skydden skiljer sig därför.

Vad är bäckenbottenträning?

Träning av bäckenbotten eller så kallade knipövningar, är en sorts gymnastik för underlivets muskler. Urinläckage beror ofta på musklernas bristande förmåga att hålla uppe och knipa åt om urinröret. De förslappade musklerna kan tränas upp på samma sätt som man med situps får en fastare mage. På de flesta vårdcentraler och gynekologiska mottagningar finns det broschyrer med gymnastikprogram för bäckenbotten. Bäst är att också tala med en distriktssköterska, uroterapeut eller sjukgymnast som kan lära ut hur man ska knipa för att nå bästa resultat.

Drabbar inkontinens enbart äldre människor?

Det är inte ovanligt att kvinnor i 35-40-årsåldern har besvär med inkontinens. Graviditet och barnafödande är bidragande orsaker. Kvinnor i klimakteriet upplever ofta inkontinensproblem. Till och med unga flickor upplever ibland läckage efter hård träning. Storrökare hostar mer än icke-rökare, något som kan förvärra situationen. För mycket kaffe, te eller alkohol kan också ge läckageproblem.

Hjälper det att dricka mindre?

Nej. Den som dricker för lite får en koncentrerad urin. Det kan i sin tur irritera blåsan och göra att man behöver kissa oftare. Man bör få i sig cirka två liter vätska per dag.

Vad har östrogen med inkontinens att göra?

De lägre östrogennivåerna efter klimakteriet leder till tunnare, torrare och skörare slemhinnor i urinblåsa och urinrör. Det kan liknas med att packningen i en kran torkar, och problemet kan bidra till att man börjar läcka urin. De minskade östrogenhalterna kan också leda till täta trängningar, smärtor när man kissar och urinvägsinfektioner. Hos kvinnor i klimakteriet som lider av trängningsinkontinens kan östrogenbehandling ibland leda till minskade besvär.

Kan urininkontinens förebyggas?

Det finns ännu inga säkra svar, men forskning antyder att kvinnor som tidigt tränar upp förmågan att knipa kan minska risken för urininkontinens. Att ha lugn och ro när man sitter på toaletten och inte kissa för säkerhets skull, när man inte behöver, kan också tänkas minska risken för framtida besvär.

Kan man själv försöka minska sitt läckageproblem?

Det beror lite på vad orsaken är, men i vissa fall kan urinläckaget vara en följd av att man äter medicin mot högt blodtryck eller hjärtproblem. Medicinerna är vätskedrivande och kan ge läckage som en biverkan. Då kan man tala med sin läkare om att eventuellt byta till en annan medicin. I andra fall kanske man har svårt att hålla tätt som en följd av att man dricker för mycket. Te, kaffe och juice är vätskedrivande. Det är också alkohol. Dricker man mycket på kvällen är det helt naturligt att behöva gå upp och kissa på natten. Ska man uträtta ärenden, eller kanske sitta stilla länge i ett möte, bör man alltså inte dricka så mycket, särskilt inte kaffe eller te.

Kan man träna bort sitt läckagebesvär?

Ja, bäckenbotten, kroppens golv, består av muskler. Dessa muskler går att träna upp så att de bättre stöder urinblåsan och hjälper de muskellås som finns runt urinröret att sluta tätt. Träningen går ut på att man lär sig knipa med musklerna i bäckenbotten. Efter en tids bäckenbottenträning blir musklerna fastare. En annan typ av träning kallas blåsträning och innebär att man sakta men säkert vänjer urinblåsan vid att rymma mer och mer urin. På så sätt blir blåsan mer tolerant och signalerar inte lika ofta att den behöver tömmas. Därmed behöver man inte springa på toaletten hela tiden.