Urinvägarna

Övre urinvägarna

De övre urinvägarna består av njurar, njurbäcken och urinledare. Njurarna har två huvuduppgifter, att avlägsna slaggprodukter ur blodet samt reglera salt- och vattenbalansen i kroppen. Det som inte går tillbaka till blodet utsöndrar njurarna i form av urin. Urinen leds via urinledarna, en från varje njure ner till urinblåsan. Det produceras en till två liter urin per dygn, beroende på hur mycket vätska man får i sig och hur mycket fukt kroppen avger i svett eller avföring.

 

Nedre urinvägarna

Nedre urinvägarna består av urinblåsan och urinröret med slutmuskler. Urinblåsan har två funktioner, lagra urin mellan urintömningarna och att tömma ut urinen. Urinblåsan hos en vuxen människa rymmer cirka 300-700 ml urin. Normalt töms blåsan när den innehåller 300-500 ml.

Vid urinblåsans övergång till urinröret, finns två muskler som sluter åt om urinröret, en inre och en yttre slutmuskel. Tack vare dessa kan de flesta människor kontrollera urinblåsan och tömma den när de själva vill. Den inre muskeln kan vi inte styra med vår hjärna, de är alltså utanför vår medvetna kontroll, men den yttre kan vi styra själva. Den slutmuskeln utgör också tillsammans med bäckenbottenmuskulaturen den viktiga funktionen för att vara kontinent.

Nervsystemet

Nervsystemets funktion

När urinblåsan är fylld känner vi kissnöd genom att en signal skickas från blåsan genom nervbanorna och upp till hjärnan. När signalen kommer tillbaka till blåsan drar blåsmuskeln (detrusor) ihop sig och slutmuskeln kring urinröret (sfinkter) slappnar av. På så sätt kan urinen rinna ut genom urinröret. Vanligtvis fortsätter vattenkastningen tills blåsan är helt tömd. Ovan nämnda funktioner förutsätter att nervsignalerna från hjärnan via ryggmärgen till urinblåsan och urinrörets muskler fungerar på ett normalt sätt.