Besväras du av att du inte kan kissa på offentliga toaletter. Att du inte kan lämna urinprov på vårdcentralen. Då kan du ha paruresis, en vanlig, men förhållandevis okänd åkomma.

alt

De flesta har någon gång upplevt en situation då du haft svårt att kissa. Det kan ha varit på en vårdcentral, när de haft bråttom eller om det funnits människor runt omkring. Att det låser sig vid något enstaka tillfälle är inget konstigt. Om du däremot ofta har problem att kissa, det besvärar dig eller begränsar dig i din vardag, då kan det vara fråga om paruresis, eller shy bladder syndrom, på svenska blyg blåsa. 

Blyg blåsa är en form av fobi. En åkomma som har psykologiska orsaker, men som tar sig fysiska uttryck, berättar Märta Lauritzen, uroterapeut och enhetschef för uroterapienheten på Karolinska universitetssjukhuset.
Under årens lopp har Märta mött flera patienter som lider av paruresis.
Vanligast söker de hjälp på akuten sedan de drabbats av urinstopp, de kan helt enkelt inte tömma urinblåsan trots att den är jättefull, berättar hon.

Paruresis drabbar både män och kvinnor i alla åldrar. Det är dock vanligt att de första symptomen visar sig i tonåren. I vissa fall växer besvären bort, i andra förvärras de med åren. 

Det finns olika svårighetsgrader av blyg blåsa, det typiska är dock att personen i fråga endast kan kissa i en viss miljö. Några kan inte kissa om det finns människor i närheten, andra kan inte använda toaletten på tåg eller flygplan.  Riktigt besvärande är det för den som bara kan kissa hemma när ingen kan höra henne eller honom. Det kan vara fruktansvärt handikappande. Kan du bara använda din egen toalett har du svårt att bege dig särskilt långt från hemmet.
Att resa bort blir till exempel en omöjlighet. Det kan till och med bli problem att sköta arbetet. Några löser detta genom att avstå från att dricka och kan på så vis hålla sig hela arbetsdagen.
Det är ingen bra lösning eftersom du får i dig för lite vätska.

alt

När ska man då söka hjälp? När du känner att det är ett problem för dig, säger Märta.

På vårdcentralen kommer läkaren att undersöka dig. Man kommer att göra en utredning som utesluter att svårigheterna att kissa inte orsakas av ett fysiologiskt fel. Det kan handla om att undersöka njurfunktionen och att kontrollera så att det inte finns ett fysiologiskt hinder som hindrar avflödet. Det kan även bli aktuellt med cystoskopi, då man går in i urinröret och urinblåsan med en liten kamera för att se att det ser ut som det ska.

Eftersom paruresis är en fobi kan terapeutisk behandling vara till hjälp. De senaste årens forskning visar att KBT, kognitiv beteendeterapi, har god effekt på fobier. Det finns dock inga specifika studier på paruresis. 

Ett annat alternativ är självkateterisering som innebär att du på egen hand tömmer blåsan med hjälp av kateter.
Självkateterisering botar inte paruresis, men handikappet elimineras eftersom du alltid, oavsett var du befinner dig, kan tömma blåsan. Det betyder att du kan leva som du vill, resa bort, sova över hos vänner, byta jobb eller vad du nu vill göra, säger Märta.
Märta har även haft patienter som faktiskt blivit botade sedan de fått möjligheten att tömma blåsan med kateter. Den psykologiska låsningen har helt enkelt släppt.