Vid skador eller sjukdomar i hjärnan, på ryggmärgen eller i nerverna i kroppen, kan man få urininkontinens eller blåstömningssvårigheter. I vissa fall kan man drabbas av båda besvären. Dessutom kan känseln förändras i urinblåsan så att man ibland blir kissnödig vid mycket små urinmängder och ibland inte känner alls när blåsan är fylld.

Vad är orsakerna till neurogen blåsrubbning?

Den vanligaste orsaken till urininkontinens vid sjukdomar i hjärnan, är någon form av demenssjukdom i kombination med andra problem. Andra orsaker till urinläckage hos äldre kan vara hjärnblödning (stroke) eller Parkinsons sjukdom. Vid den senare kan man ibland även drabbas av blåstömningssvårigheter.
Vid sjukdomar i ryggmärgen som ger neurogen blåsrubbning är MS (multipel skleros) den vanligaste. Blåsrubbning vid MS yttrar sig som besvärande urinträngningar och urininkontinens, men ibland även som tömningssvårigheter. Olycksfallsskador på ryggmärgen kan ge såväl urinläckage som blåstömningsbesvär, ibland till och med en kombination av båda besvären. Slutligen finns en liten grupp medfödda ryggmärgsbråck som också kan ge neurogen blåsrubbning med såväl läckage- som tömningsbesvär.
Man kan även få skador eller sjukdomar på de nerver som leder till, eller finns i urinblåsan. Exempel på en sådan sjukdom är diabetes.

Vilka är symtomen vid neurogen blåsrubbning?

Som nämnts ovan är de två huvudsymtomen urininkontinens eller blåstömningssvårigheter, eller en kombination av dessa. Vid sjukdomar eller skador på hjärnan är problemet oftast urinläckage. Vid skador eller sjukdomar mot ryggmärgen i höjd med hals- eller bröstkotorna får man oftast urinläckage, ibland utan att man känner någon kissnöd alls innan. Ofta reagerar också urinblåsan på små urinmängder, så att man har behov av att tömma blåsan med täta mellanrum. Vid ryggmärgsskador i höjd med korsryggen får man oftast blåstömningssvårigheter och kan ha stora mängder urin i blåsan utan att man känner något alls. Symtomen på skador av nerverna till eller i urinblåsan är att man känner blåsfyllnad sent eller inte alls. Ofta får man också svårt att tömma blåsan och går med så kallad resturin.

Hur behandlar man neurogen blåsrubbning?

Vid symtom på överaktiv blåsa, framför allt urininkontinens och täta vattenkastningar, kan man i första hand pröva medicinsk behandling med så kallade antikolinerga läkemedel. Vid blåstömningssvårigheter är numera ett av de vanligare och det mest effektiva behandlingssättet självkateterisering. De flesta kan lära sig att själva föra in en tappningskateter till urinblåsan, så kallad RIK, 4-5 gånger dagligen.
I svårbehandlade fall av neurogen blåsrubbning kan det bli nödvändigt med större operativa ingrepp som förstoring av urinblåsan eller urinavledning. Urinavledning innebär att urinen leds ut på annat ställe än via urinröret (till exempel påse på magen eller urinreservoir).