Vid besök nummer två, sammanställs uppgifterna från det första besöket sammanställda. Patienten får besked om vilken typ av inkontinens eller blåsproblem som utredningen visar tecken på, och vilken behandling som bedöms vara den bästa. Patienter som ska opereras genomgår en mer omfattande utredning som går ut på att mäta tryckförhållanden i blåsa och urinrör. För de flesta är detta besök också början på ett antal återkommande behandlingstillfällen på uroterapimottagningen. 

- Alla patienter får hjälp på något sätt, på vägen från lindring till bot, beroende på graden av besvär, säger Britt Dahl.

De behandlingsalternativ som finns kan delas in i fyra huvudgrupper:

  • Träning
  • Beteendeförändring
  • Läkemedel
  • Operation

Behandlingen börjar

Utmaningen för uroterapeuten ligger i att välja och kombinera behandlingar som förväntas ge bästa resultat för varje enskild patient. Det är också av avgörande betydelse att lyckas förklara och motivera vikten av att genomföra just den behandling som erbjuds.


-Uroterapin kan ge stöd och god bättring. Utgången av behandlingen beror till stor del på patienten, eftersom det ofta handlar om att ändra vanor och beteenden, påpekar Britt Dahl.
Patienter med ansträngningsinkontinens kan bli rekommenderade bäckenbottenträning, alltså en sorts muskelgymnastik för underlivet. Träningen stärker musklerna i bäckenbotten och minskar risken för urinläckage. Andra kanske har så stora läckagebesvär att operation är enda lösningen.

I behandlingen kan det också ingå att reglera sina dryckesvanor, så man inte dricker för mycket på kvällen, före sänggåendet. Det finns också patienter som behöver gå i kisskola, vilket betyder att de måste träna in goda toalettvanor. Dit kan höra att komma ihåg att sitta stilla i lugn och ro medan man tömmer blåsan och att inte tömma blåsan för säkerhets skull.


För alla dem som besväras av trängningsinkontinens och överaktiv blåsa finns bland annat en behandlingsform som kallas blåsträning. Patienter med trängningsinkontinens skaffar sig ofta toalettvanor som innebär många, alltför många, toalettbesök per dygn. Blåsträning är en beteendeträning som går ut på att aktivt försöka minska antalet toalettbesök. I kombination med blåsträning kan patienten också få läkemedel för att komma tillrätta med sin oroliga blåsa.

Bot eller bättring

De flesta som söker hjälp brukar behöva komma på besök till uroterapin ett antal gånger innan de är färdigbehandlade.
- Vissa blir bättre, andra blir helt bra. Alla får någon form av lindring, säger Britt Dahl.


Efter tre, fyra kanske fem månaders behandling på uroterapimottagningen, med sammanlagt sex till åtta besök är många nöjda. De flesta har genomgått en blåsrehabilitering som påverkar och förändrar deras liv.
- Även om man inte alltid är helt fri från sitt läckage, har man fått stöd och hjälp att på ett bättre sätt hantera och leva med sitt läckage.

Patienten påverkar resultatet

Uroterapeutens roll är att göra patienten uppmärksam på den hjälp som finns. Men det är patienten som måste göra jobbet, oavsett om det handlar om att träna bäckenbottenmusklerna eller att ändra sina toalettrutiner.


- Hur stor förbättringen blir, beror till stor del på den enskilda patientens motivation och kapacitet. Det finns visa patienter som inte vill, eller orkar, fullfölja behandlingen eftersom den till viss del kan handla om att ändra vanor och beteenden. Medan andra envist kämpar på för att nå den lindring och bättring som är möjlig, avslutar Britt Dahl.