Sparkrav och nedläggningar i vården. Färre förskrivningar av skydd, billigare hjälpmedel och indragna sjukgymnastbesök för prostataopererade män. Mycket pekar på att kvaliteten försämras i vården.

Korvgrillning

Vi befinner oss i en global ekonomisk kris. Den värsta på mycket lång tid. Lägre tillväxt och växande arbetslöshet innebär färre skattekronor, vilket i sin tur betyder färre resurser till vården.

En del av framtiden är redan här. I början av december rapporterade Dagens medicin att Lunds universitetssjukhus måste spara 37 miljoner kronor till årsskiftet, vilket fick chefläkaren på Kvinnokliniken att höja rösten då hon befarade att patientsäkerheten är i fara. Någon vecka senare rapporterades att urologmottagningarna i Motala och Finspång läggs ned på grund av sparkrav.

Samtidigt väntar personalneddragningar i en rad landsting. En sammanställning som TV4 gjort visar att drygt 3000 heltidstjänster kommer att försvinna de kommande åren, vilket naturligtvis kommer att få konsekvenser för patienterna.

Mörk framtid

Lena Broddeskog, uroterapeut och samordnare av inkontinensvården i Örnsköldsvik, har arbetat som uroterapeut i snart 20 år.
Inkontinensvården har fått stryka på foten de senaste åren. Den har helt enkelt inte samma prioritet som rökavvänjning och diabetes, säger hon.
Lena konstaterar att distriktssköterskorna, som har påbyggnadsutbildning och driver kontinensmottagningarna ute på vårdcentralerna, får allt fler andra arbetsuppgifter. Det betyder att de får allt mindre tid att ägna sig åt patienter med blås- och inkontinensproblem.
Jag tror inte att det kommer att bli bättre framöver, snarare tvärtom.

Verksamheter försvinner

Landstinget i Västerbotten ska omfördela 114 miljoner kronor de kommande två åren. Detta betyder att en lång rad verksamheter försvinner eller får minskade resurser. Nedskärningarna kommer bland annat att innebära att prostataopererade män inte längre kommer att erbjudas besök hos sjukgymnast för bäckenbottenträning. Man ska minska antalet cystometrier, undersökningar av blåsans funktioner, och inte längre erbjuda läkarbesök för patienter med misstänkt nedre urinvägsinfektion.

alt

Förskrivningar stramas upp

Förskrivningen av skydd och hjälpmedel stramas upp i en rad landsting. Patienter som tillhör landstinget i Gävleborg får till exempel själva betala mindre inkontinensskydd, urinuppsamlingskärl och lakansskydd av flergångstyp. I vissa landsting krävs en viss storlek på läckaget för att en patient ska få skydd. Uppfyller du inte kravet blir du tvungen att betala för dina skydd ur egen plånbok.

Enligt Hälso- och Sjukvårdslagen har en patient rätt att få skydd förskrivet om han eller hon besväras av sina läckage, säger Ingalill Sandström, uroterapeut som arbetar med samordning av inkontinensfrågor på HjälpmedelsCentrum i Västerås. Det står ingenstans att patienten ska ha en viss storlek på läckaget för att ha rätt till skydd.
Inte heller ICS: s, International Continence Society, definition av urininkontinens säger något om läckagets storlek.

Starka drabbas inte lika hårt

Finns det då ingenting att göra för att stoppa utvecklingen?
Vi som arbetar med de här frågorna gör allt vad vi kan, men det räcker inte. Det krävs starka patientföreningar som kan lyfta frågan till en högre nivå. Starka patientgrupper drabbas inte alls lika hårt som de svagare, konstaterar Lena.