Jag är en man i 50 årsåldern som efter operation av diskbråk fick en så kallad kvarliggande kateter. Försök har gjorts vid flera tillfällen att dra katetern vilket varje gång resulterar i att katetern fått sättas in igen eftersom jag inte kan kissa. Katetern har under hela tiden orsakat mig stora besvär. Fruktansvärd smärta speciellt vid ollonet där det är rött och irriterat. Personalen förklarar att det är normalt, så ska det kännas. Kan nämna att jag alltid fått samma typ av kateter. Ibland kommer det inte någon urin, om jag snurrar katetern och för in den en bit så rinner det ner i påsen. Häromdagen kom det en massa blod i påsen vilket gav mig panik. Fick vid kontakt med vården veta att det är vanligt och inget att oroa sig för.

Operationen gick bra och jag kan efter mycket träning gå igen men det som plågar mig mest är den kvarliggande katetern och jag känner mig som en halv människa. Ska det vara på det här sättet? Är det verkligen normalt att ha så ont??

// Janne

Svar:

NEJ, så här ska det inte vara. Du bör få möjlighet att lära dig självkateterisering (RIK) i stället för att ha en kvarliggande kateter. Det innebär att du själv för in en kateter med glidmedel när du ska tömma blåsan. Resten av tiden har du ingen kateter, du kan känna dig hel och urinblåsa, urinrör och ollon utsätts inte för ständig påfrestning av ett främmande föremål. Du kan också träna på att kissa på vanligt sätt – en förmåga man tydligen tror kan återkomma eftersom nya försök att dra katetern görs.

De flesta lär sig självkateterisering lätt även om det vid första tankekan kännas märkligt. Det gör sällan ont, det kan blöda lite ibland,men blir snabbt en vana. Risken för urinvägsinfektion är mindre än med kvarliggande kateter och jag tror att din känsla av att vara en halv människa på grund av kateterbehandling går över. Beroende på den störning som finns i din blåsfunktion kan du behöva använda kateter med hjälp av ett schema. Om du inte känner behov att tömma blåsan så är 4-6 gånger per dygn det vanliga, dvs ungefär lika många gånger som man går och kissar. En ny kateter används varje tillfälle och du får dem via ett recept av uroterapeut/ sjuksköterska/ distriktssköterska/ läkare. De flesta får lära sig metoden hos en uroterapeut eller sjuksköterska som också följer upp hur det går och dit du kan vända dig om det uppstår frågor.

Om självkateterisering av någon anledning inte fungerar bör du erbjudas annat katetermaterial för att om möjligt minska smärtan. Det är inte normalt att ha jätteont av en kateter och ollonet ska inte behöva bli rött och irriterat. Du skriver inte vilken kateter du har men jag vill ändå ge några råd. Om man ska ha kateter längre tid än en vecka bör en kateter av helsilikon alternativt en kateter med hydrogelbelagd latex användas. Helsilikon är ett vävnadsvänligt material som passar många men är en aning styv. Kateter med hydrogelbeläggning är mjuk och har en yta som ger låg friktion mot urinröret. Fungerar inte den ena så provar man den andra. Med dina problem skulle jag i första hand rekommendera en hydrogelbelagd kateter.

Blod i urinen vid kateterbehandling uppstår ibland, det är ganska vanligt. Blodkärlen i urinröret, särskilt vid prostatakörteln, är ytliga och friktionen av katetern kan ge en liten blödning. Blod är också ett mycket starkt färgämne och bara några droppar kan rödfärga en hel urinpåse. I sällsynta fall uppstår en större blödning och om urinen är tjock av blod eller om du har blodkoagler i urinen ska du kontakta vården. Ofta spolar man då urinblåsan med saltvatten för att göra rent i blåsan och få en uppfattning om blödningens omfattning.

En reflektion från mig är varför du har urinpåse? En påse som ska hanteras och fästas och tömmas och kanske är i vägen. Det finns kateterventil, en öppningsbar propp som sätts på katetern. Genom den kan du tömma i toaletten vid behov och/eller på bestämda tider. Urinpåsen är till för att förvara urin och ännu tror jag inte man uppfunnit något material som är lika bra som urinblåsan på att göra det. En annan reflektion jag gör är att du inte verkar ha fått någon skriftlig information. Mitt i ett sjukdomstillstånd är det svårt att ta in all muntlig information som ges och något att läsa bör alltid skickas med. Det gäller förstås också om du börjar med självkateterisering.

Så, NEJ det ska inte behöva vara på det här sättet och NEJ, det ska inte behöva göra så ont.

Vart du kan vända dig:

I första hand din vårdgivare. För din del, vårdcentral eller rehabiliteringscenter.

Vårdguiden 1177 kan alltid nås per telefon. Här svarar man på frågor, ger råd eller hänvisar vidare.

Urologmottagning – specialister på urinorganen.

Uroterapeut – specialister på blåsproblem, bland annat självkateterisering, finns på de flesta håll i landet.

Vill du läsa mer? Information för dig som patient om kateter och RIK (självkateterisering) kan du hitta på www.sinoba, se och på www.nikola.nu

Märta Lauritzen
Uroterapeut